Smågnabb och tröttkoma

Allmänt / Permalink / 0
Herregud säger jag bara. Vilken jäkla vecka. Det känns som att jag lever i filmen "Groundhog Day" och att jag upprepar samma dag om och om igen och att det minsann aldrig kommer bli helg. Jag är så slut i kroppen på alla sätt och vis, både mentalt och fysiskt. Vi har haft otroligt mycket på jobbet då vi haft stora viktiga konferenser inom företaget, events för kunder samt att vi nu har två nya tjejer som jobbar i mitt team. Att träna två nya på samma gång är rätt så tufft samtidigt som man försöker hålla igång business as usual. Och om två veckor lämnar den sista tjejen i originalteamet så då är det bara jag och mina två nykomlingar. Men det ska gå bra, vi kämpar på! Jag är så glad att jag nu har Mitch syster jobbandes bredvid mig (bokstavligen talat då vi delar somma lilla skrivbordsö), hon är verkligen superduktig och dessutom underbar att ha runtom sig så jag är väldigt glad att vi kunde anställa henne. 
 
Nu vill jag verkligen ha helg! Det behövs verkligen både för mig och Mitch och för vårt förhållande för den delen. Den här veckan har vi verkligen satts på prov då vi båda haft väldigt stressiga jobbveckor och kommit hem trötta och hungriga (jag har knappt hunnit äta ordentlig lunch en enda dag den här veckan!). Tur att vi haft Hello Fresh att laga den här veckan, så vi slapp tänka på vad vi skulle laga. Det är så extremt lätt att ta ut trötthet och hunger på varandra sena vardagskvällar när båda egentligen bara vill gå och sova. Mitch är dessutom sjuk och har tränat trots sjukdom och regn ute eftersom han är så stressad att komma i kapp med träning inför VM i Augusti. Jag försöker tvinga honom att ta det lugnt men det är smått omöjligt att säga till den där killen att sitta ner och chilla ett tag. Den här helgen har jag lovat mig själv att vi ska ta hand om varandra, göra något kul ihop och radera den här hemska veckan från våra minnen totalt. Usch, finns det något värre än stress, trötthet, regn, sjukdom och smågnabb? Nej nu laddar jag om batterierna helt inför imorgon och går in med attityden att de kommande dagarna kommer bli superhärliga! Nu ska jag kanske också se till att min partner gör likadant. Vi får väl se hur det går eftersom han har en "man cold" just nu. Vad är det med män och förkylningar egentligen? Helt plötsligt förvandlas de till små ynkliga saker som minsann inte kan lyfta på ett finger för då kanske de faktiskt dör på riktigt, haha. Vi tjejer måste helt enkelt vara det starkare könet, för jag tror faktiskt inte vi beter oss sådär någonsin, hur sjuka vi än är! Eller vad säger ni? Håller ni med?
 
 
Till top